Vera

När Per är borta förvandlas allt.. eller åtminstone bra mycket. Jag faller på nåt vis tillbaka till studenttiderna på högskolan matmässigt, i tonårsrummet vad gäller klädhögar och prylar som ligger framme, vänder på dygnet och blir en nattuggla osv. Det finns ju ingen här som gnäller på att det råkar vara svamp, morötter eller brocolli i maten. Jag har inte heller någon som plockar undan efter mig eller ger mig pikar om att det kanske är dags att ta reda på alla mina kläder och pinaler. Jag får heller inte höra något om när jag borde gå och lägga mig för att orka med ett av barnen under natten/kommande dag.

Men nu när han är borta och jobbar i vilken-stad-det-nu-är-den-här-gången så blir det ju så förbannat tråkigt, trist och ensamt (förutom barna då) Då saknar jag "mamma Per" som är där och rättar till mig så jag inte blir så slarvig=) Tur att de 3 jobbdygnen snart är över och han kommer hem imorgon. Som vanligt har jag hunnit röjt iordning huset, planerat en svamp-morötter-brocoli-fri middag och vänt tillbaka mitt dygn igen=)

Tur man är flexibel