Vera

Inte många veckor har varit fullt friska sen november på Konsumvägen 1. Alva skottar hem en hel tomtearmé med dagisbaciller och dom är inte svårflörtade. Magsjuka, hosta och snor börjar bli vardagsmat och går bara runt i familjen. Per & Alva åker lättast dit och nu senast raggade RS-viruset upp Elin. Jag blev lite smygförkyld i helgen, mest troligt pga att man vare instängd med Elin på ca 15 kvm sjukhusrum i 2 dygn. Inatt innan vi hunnit somna vaknade Alva upp av att hon kräktes!!! DET KAN INTE VA SANT!!!! 2 ggr hann hon både kräkas och skita inatt och sen dess har det varit lugnt på den fronten och Alva har varit sig lik igen på både gott och ont. Full av energi, hyss, frågor om ingenting och rastlöshet. Tur att det är fint väder ute så hon kunde härja lite. Det går som sagt magsjuka och vattkoppor på dagis just nu så jag tror inte att vi kan göra avslut på sjukdomar än för den här våren..                                     

Vi toppar väl det med att Per jobbar borta tills på onsdkväll och att amningen är helt fuckad!! Kanske inte så underligt med tanke på allt som sker runt omkring samt sömnbrist. Borde bojkotta dagis ett tag.. men hon trivs ju för bra där för det. Mina mammaöron behöver dessutom vila.
- Mamma är det här mina strumpor?
- Mamma är det där dina strumpor?
- Mamma var är morfars strumpor?
- Mamma var är morfar?
- Mamma va göru?
- Mamma var är Elin?
- Mamma.. mamma.. mamma.. mamma??!

Här är ett smakprov från våran helg:

Idag är det en vecka sen Elin var riktigt dålig och vi fick till slut åka in till akuten på Sollefteås sjukhus. Det tog dom 2 timmar att ta tempen, ge alvedon, väga och låta henne inhalera ventolin(tror jag det var). När kl var strax efter 21 fick jag veta att hon kunde inte läggas in i Sollefteå för dom hade inte personal på en söndkväll(!!!) utan vi skulle få ta en sjuktaxi till sundsvall för jag fick inte köra bil ensam med henne ifall hon blev sämre. Lyckades övertala dem att ta taxin från K-fors så bilen fick komma hem. En halvtimme innan midnatt var jag inne på akuten i S-vall och där gjorde vi samma procedur som i Sollefteå (fast ingen alvedon denna gång) fast det tog bara 1 timme. Uppe på barnavdelningen gjordes samma procedur en 3:e gång innan dom var nöjd. Lampan släcktes till slut kl 02:10 och sen kom dom in 1 gång/timme. Blev knappt nån sömn då inte.

Måndagen flöt på relativt bra och jag hade starka förhoppningar om att få åka hem men så blev det inte. Först blev jag besviken men sen insåg jag att det var rätt bra att stanna kvar, dessutom hade dom fina älggardiner på rummet samt en ful lånebarnvagn så vi kunde promenera omkring på sjukhuset, så jag klarade mig åtminstone. På tisd morgon/förmiddag blev Elin sämre. Slutade äta, febern steg till 39.5, hostan blev värre och snoret var tjockt. Jag tvingade i henne lite tillägg på eftermiddan och en timme efter det blev hon piggare och jag kunde amma henne igen. Strax före kl 17 fick vi klartecken om att få åka hem, så det blev ytterligare en taxiresa.


Veckan som annars var fullplanerad blev väldigt lugn när jag ställde in allt. Allt förutom en ny klipptid och morfars begravning såklart. Den var verkligen jättefin. Tårarna sprutade och spänningshuvudvärken kom som ett brev på posten. Efter begravningen stannade jag å brorsan kvar för han hade fått uppgift att fota alla blommor och kistan. Det kändes underligt att stå där när allt var över men samtidigt skönt på nått vis. Jag sa till brorsan att morfar tyckte ju inte om att fotas och kunde ibland säga med glimten i ögat: "- vad ska det här va bra för? Har du bett om lov innan du tog ett kort på mig kanske?" vi skrattade åt det en liten stund och några sekunder senare föll en ros ner från kistan. Jag väljer att tro att morfar höll med mig=) Vår släkt har tappat en speciell person som kunde konsten att vara sig själv utan att egentligen bry sig så mycket om vad andra tyckte. Envis, lite ego men framför allt omtänksam och snäll. Det man tappar hittar man förhoppningsvis igen.. så vi ses väl senare moffarn, får jag hoppas.

Jag gick föresten iväg en stund på after work med halva teamet från jobbet, men huvudvärken efter begravningen gjorde att jag bara blev kvar för en öl. Alltid nått.   

Alva har dragit hem lite dagisbaciller som alla utom jag har dragit på mig. Den som tar det värst är såklart Elin. Med sina 7 veckor känns det så jobbigt att hon också blev smittad. Hon fick Alvas otäcka hosta, tjocksnor och senast idag dunka hon dit med feber också=( Jag ringde sjukvårdsupplysningen då Elin varken kvalificerar sig på ålder eller vikt på alvedonflaskan. Dom sa att har hon 38.2 eller mer ska egentligen en läkare titta på henne, Elin hade såklart 38.3. Men först skulle vi ge henne en mindre dos med alvedon. 

Hoppas verkligen vi slipper åka in till akuten för den här veckan är hektisk. Per reser bort genom jobbet mån-onsdkväll, jag ska hinna klippa mig inför begravningen, äta lunch med jobbarkompisarna hos våran pensionerade chef i H-sand, babymassage, gå på morfars begravning, after work på Kramm med jobbarkompisarna och en resa till vemdalen. Fast det blir nog inge Vemdalen och babymassagen känns inte så viktigt just nu. Egentligen är inget av ovanstående viktigt om bara Elin få vara frisk!!!!

Har ju hur många olika projekt som helst påbörjade antingen i huvet eller i verklighet. Idag valde jag att börja på ett nytt.. för vanlighetens skull=) Jag har allting klart uppe i luvan en längre tid men nu börjar ett visst datum att närma sig så det var dags för att sätta fart å det var inte det enklaste. Elin ville som inte sova tillräckligt länge för att jag skulle kunna göra något åt saken längre än 5 min åt gången så ja la ner och började igen när Per kom hem.

Försvann ner i källaren med ett litet glas Baylies (efter att Elin fått mat såklart). Jag har svårt att jobba under tystnad och jag hittade en tragisk låda med gamla cdskivor kvar från tiden då man nyss tagit körkort (-98). En liten nostalgitripp men en salig blandning. Allt gick bra tills tårarna började rinna. Man ser ju inte så bra då. Man ser inte så bra ut heller för den delen. En tryckare dök upp mitt bland all hårdrock och det första jag tänkte på var "dans". Vilket direkt fick mig att tänka på morfar igen. Han skulle alltid besikta mina nya ragg med 4 frågor:
1. Kan du simma?
2. Kan du skjuta?
3. Kan du fiska?
4. Kan du dansa? 
Morfar var en hejjare i alla 4 ämnena.. iaf för en herrans massaa år sen och ville väl inte möta på motstånd av en yngre förmåga=) Lustigt nog har väldigt få "ragg" uppfyllt de krav morfar hade, men en som gjorde det blev snabbt en favorit. Jisses.. det låter som jag haft hur många karlar som helst.. om det ändå vore så väl *ler*=)

Det gick som det gick med projektet och jag upptäckte halvvägs 2 misstag som jag kommer irritera mig på. Innerfodret har jag vänt fel väg så man ser alla sömmar och flodhästarna på ena sidan är upp & ner. Det få bli en Alva-väska istället för en "ge-bort-sak". Jag återkommer väl när den riktiga väskan är klar.

Ikväll är det min kväll.

Ikväll..
.. har jag duschat.
.. har jag min ritualdräkt på mig. (tänkte visa mina fula pyjamasbyxor och tröja.. meen nej=Þ)
.. är störste dooner Tekoppen och mackorna framplockade
.. är TV´n och jag oskiljaktiga.
.. sänds Äntligen hemma OCH dubbelavsnitt av Desperate housewifes!!!!

Idag fyller min guddotter (heter det så?) 1 år. Hur som helst.. megagrattis till dig Ellen & tack för stor tårtbiten igår=)

Om ca 2 mån fyller våran kommandora 3 år!! Då tänkte vi ge henne en lekstuga i present men jag hittar ingen jag vill ha just nu, någon som har en lekstuga till övers? Har ju hittat min drömstuga redan men den står i Luleå och verkar inte göras i fler exemplar... eller vad säger du Kimmo? *ler* Ruggigt tjusig är den iaf eller hur? Lekstuge säsongen på blocket kanske inte har kommit igång än så jag får avvakta å surfa vidare.
 

 

Här har det varit lika tomt som i mitt påskägg de senaste dagarna. Eller.. jag fick ju inget påskägg så jag åt ur Alvas alla påskägg. Dom borde teoretiskt sett vara mina eftersom mina påskägg slutade ramla in när hon föddes.. jag hade tydligen vuxit ifrån sånt!! Det har hänt så lite & samtidigt så mycket..

Påsken har annars bestått utav släktträffar (Tack Lidboms & Näslunds för god mat & "avlastning"=Þ), flera födelsedagskalas, stugpyssel och fika i vårsolen och en minnesstund för min morfar. Fast den deltog inte jag i så jag mindes lite för mig själv istället. Jag väljer att ha kvar den sista gången vi träffades i minnet istället och laddar inför den jobbiga begravningen. (Tack Lisa för telefonsamtalet vi hade nyss om begravningar)

Apropå Lisa så har hon lovat att döpa våran lilla Elin och det är vi så himla glada för. Jag menar.. varför välja de lokala manliga prästerna när man kan hyra in en fräsig barndomskompis som skvätter omkring dopvatten dagligen istället?! Det gick tokbra när du döpte Alva och lär gå minst lika bra nu, är så glad att du ställer upp ska du veta!!



Nu ska jag ut på min 2:a solpromenad för dagen. Det finns inga ursäkter. Det ska möjligtvis vara att barnens klädförvaring är lika med 0.. men det propjektet tar jag itu med sen. Tjopp!

Idag pinnade min morfar över till andra sidan. Känns väldigt tungt att han inte finns kvar här och luktar cigarettrök och Tabacs rakvatten. Jag kommer sakna hans tjat om vart hans räkmacka är=) Det är ca 2 veckor sen han var här med tulpaner och ville se sitt 2:a barnbarns barn, men han ville inte hålla i henne för hon var för liten=)
Moffarn var en sån person som kunde säga det mest underliga saker som man skrattade slut på tårförrådet åt och han stog där som ett stort frågetecken och undrade vad som var så roligt. Han kunde till och med få en lampa att se rolig ut=)

 

Några av alla bilderna som brorsan "ffootade" i helgen=) Det svåra var att få till ett familjekort när en unge sover och den andra vill sova=) Spana in försöket till "hårdrockstecknet" på sista bilden.. samma som jag gjorde på min 1:a foto-serie=)

Jag inser det nu. Eller igårkväll egentligen. Alvas nattning brukar innebära välling, tandborstning, 1-2 sagor och sen sitter vi inne hos henne tills hon somnat. Har väl tänkt nån gång att det kanske inte behöver gå till på det viset och ibland har hon faktiskt somnat utan vår närvaro. Men det har som bara rullat på. Nu är Per i G-borg i 3 dar och jag insåg plötsligt hur svårt det är att lägga den ena när den andra vill va vaken/käka/skriker. Vi bestämde igår över telefon att det få bli en ändring på det här på nått vis.. få ju hålla på i timmar annars när jag är ensam med kidsen.

Jag sov inte många timmar inatt heller.. som vanligt. När den ena somnar så vaknar den andra och nu kan man ju inte dela på dom sysslorna när jag såklart var ensam inatt. Så jag har varit vaken sen kl 5 och lyckas inte somna om nu när Alva är på dagis. Känns som det kan bli en låååång vår med den här sömnbristen. En sak har jag kommit fram till iaf.. det är inte svårt att bli Coca Cola beroende när man inte får sova..