Vera

Jag är på lite bättre humör nu, trots att glassbilen aldrig hittade hit. Både jag och Alva börjar pigga på oss och jag ser verkligen fram emot måndag då jag kan få börja jobba igen. Alva och jag har slete ont på varandra den här veckan. Viljestyrkan och envisheten är något som båda visat flera ggr dagligen på både got och ont. Stackars Alva är så uttråkad av att vara inlåst med mig och hittar på jävelskap för att få dagarna att se annorlunda ut och snabbt ta slut. Jag ha mest velat projektera och inte haft henne ivägen. Som tur är så ha ja vare för sjuk för att projektera men säkert riktigt tråkig att vara med.

Som tur är så ska motti komma hit imorrn å då ska vi förhoppningsvis lämna huset en stund.. första gången för Alva sen ja hämta henne på dagis på fre.efm för en vecka sen. Sen efter lunch ska vi träffa Mojla utomhus.. för säkerhetsskull. Det ska bli skoj!!! Hoppas bara man orkar med det man tänkt göra..

Nu är det inget roligt längre. Situationen som är nu känns inte som en bra kombination för det som kommer hända inom de närmsta veckorna. Jag dunkade hit en rejäl förkylning med feber, hosta, sammandragningar och en övertrotsig, halvsjuk Alva som antingen hänger/klättrar på mig eller ställer till en massa mera jobb för mig. Är så satans less på att brottas med näsdukar, jojofeber och det eviga tjatet "mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma.."  å självklart vill hon inget.

(Skönhets)sömnen har inte hittat rätt adress än heller. Hostar inte Alva så hostar ju jag halvt ihjäl mig å väcker då stackars lillknodd´n i magen vilket oftast resulterar i ½-1 timmes vakenhet pga möblering inuti magen. Det brukar jag oftast bli kissnödig utav. När detta är klart kommer kattafaan in å skriker.. då har hon hittat Pers surstrumpor eller Alvas gosedjur som hon bär på. Vet inte om det är hennes bäbisar eller byte??! När jag lyckats få tag i na å halvt dräpt henne dyker den alltid lika efterlängtade halsbrännan upp. Masar mig upp å halsar i mig äcklig Gaviscon. En stund senare är jag kissnödig igen. Sen är jag törstig. Sen är jag kissnödig. Sen är jag förbannad. Alva vaknar för en ny dag.

Per är inte hemma. Vet inte när han kommer hem.. om han ens vill komma hem till dessa 2 muntergökar??! Glassen tog slut i förmiddags. Likaså Coca colan. Bilen är halvt insnöad. Men den hade lika gärna kunnat vara avsopad och startklar, jag hade ändå inte farit iväg och handlat i detta skick.

Jag skulle behöva lite uppmuntran nu.. typ i form av en välfylld glassbil på uppfarten!! Kan det va så jäkla otänkbart??!

Min irritation över att Per åkte dit på en 3:e förkylning inom 2 månader fick sig snabbt sitt straff. Eller som mamma skulle ha sagt: "vissa straffar Gud omgående". Nu är det jag och Alva som snörvlar å hostar med feber såklart. Men det är ändå inte mitt fel.. hade Per bara haft bättre immunförsvar hade han aldrig drage hem de där bakterierna som vi har tvingats leva under samma tak med=)

Till skillnad från honom ligger inte jag på soffan och planerar min begravning eftersom han är på väg att dö av feber. Här är det i princip likadant som vanligt. Maten måste lagas, tvättmaskinen går på högvarv, blöjor ska bytas och dammsugarn måste rastas. Toaletterna och fingermärkta speglar har fått sig en omgång åxå. Visst.. erkänner lite smått att jag la mig ner å slumra 35 min igår efm men det kan vi ju skylla på nått annat.. ja ä ju gravid för tusan=)

Mitt i allt så försvann vattnet (Inte mitt vatten, kranvattnet)rätt lagomt på kvällskvisten när Alva skulle ha välling. Efter lite trixande så stog en 5 liters dunk i hallen. Så nu sitter jag här å luktar inte nybakad hallontårta direkt.. vilket Alva vänligt påpekar: "Inte mamma ha duschat". TACK!!

Har inte satt mig in så mycket i gårdagens och dagens Aftonbladet. Det känns alldeles för otäckt och nära för att jag inte ska få ännu mera tankar i luvan. Vi har Alva på världens bästa dagis men 100 m därifrån finns ett psykboende. Man tänker på det som hände på ett dagis i Arvika för 5 år sen. Så sent som i höstas hade vi ett möte med en ansvarig för psykboendets verksamhet och hon såg inga anledningar till att vara orolig. Känns som att hon inte kunnat säga något för att lindra min (de andras föräldrars) rädsla. Men vad kan man göra egentligen? Det har inte hänt nått större allvarligt som gjort att dagis varit i fara. Det har varit lite stökigt och "fel sorts personer" har cirkulerat i området. Men det kan ju lika gärna hända ett annat dagis på andra sidan stan.. bara det att vårat dagis känns för kusligt nära ett psykboende. Jag kommer aldrig kunna känna mig 100% säker på att hon är i tryggt förvar om dagarna.

Behövde verkligen inte den här påminnelsen nu..

Grävde lite i arkivet och Alva reagerade direkt när hon såg den vänstra bilden.
- DÄR ÄR ALVA!!! Skrek hon. Hmm, ja om du är mörkhårig och fanns på samma plats för 29 år sen.. så visst är det där du då=) Sen utbröt en mindre ovunnen diskussion om vem det verkligen var.. båda anser sig vara den mörkhårige snyggingen=)

*Glassbilens sirener hörs långt bort utanför huset*

Jag: åååååååh!!!!!!
Per: du kan inte men allvar.. hur kan du vilja ha glass i den här kylan??!
Jag: men jag ska väl inte äta den ute heller!!!

Hur kan han ens undgå det faktum att en gravid kvinna äter bara det goda som finns oavsett årstid, väder, tid på dygnet, sällskap eller plats.

Jag dunka iväg en vagnbeställning igår. Vi har ju bara 4 vagnar sen förrut sååå.. det var dags för en till=) Orkar egentligen inte men beskriver ändå.
Vagn #1: även kallad älgvagnen. Alvas första vagn. En Emmaljunga brun/svart med med fina älgar i suffletten. En kombinerad liggdel och en sittvagn i samma. Kommer att säljas när knodden inte ska använda liggdelen längre.

Vagn #2: En Emmaljunga Scooter svart/gul. Befinner sig på dagis som sovvagn. Ser den aldrig. Säljs när kommande knodd inte kommer sova på dagis längre.. alltså om ca 3 år?

Vag #3: En Emmaljunga Scooter brun/svart (samma som ovan) Används mest. Ska vara kvar tills kommande knodd inte behöver vagn överhuvudtaget.. om ca 3-4 år?

Vagn #4: En paraplyvagn. Oslagbar shoppingvagn när man vill ha plats för mer shoppade saker än en vagn i bagaget=) Blir kvar läääänge=)

Vagn #5: Syskonvagn. En svart Carena Double Swing med liggdel till knodden. Tänker inte kombinera mina långa promenader med Alvas trevliga trotsålder på en ståbräda. NO WAY!! Anländer om 1 vecka. Blir kvar åtminstone tills Alvas trotsperiod gått över (eller har hon ärvt min bestående järnvilja & envishet?) sen får man se hur länge de lååånga promenaderna existerar=)

Den dagen vagnparken ska säljas kan man ha ett stort partaj för alla slantar=) *ser fram emot*

Hittade bilnyckeln igår.. den som varit borta sen i våras. Den föll ur tvättmaskinen. Den är ren nu. Elektroniken fungerar nog inte men nyckeln borde ju inte förändrat sig själv. Man brukar ju kolla igenom byxfickor innan tvätt.. men hur sannolikt är det att man gör det i en huvtröja man inte använt på snart 1 år?

Arbetsdagen och dagishämtningen avslutades med ett pysljud från bilen. Skönt sätt att bli påmind om att det är drygt att byta däck i -21 grader..

Sitter å sorterar bland mina projekt. I huvet. Uj uj uj.. myche på gång nu. Hade förutsättningarna vare annorlunda hade jag hunnit klara av säkert 75% innan knodden kommer. Men nu är det inte så. Fasligt irriterande. Speciellt irritterande att de flesta projekt blir möjliga efter att knodden är här då man egentligen inte har tid. Tjurig som få, med ett bra ögonmått(enligt mig själv) samt lite Vilja, Våld & Vera så ska ja faan fixa det ändå.. vare sig det bli före eller efter knoddkalvning.

Ni nyfikna får hålla ut för vidare redovisning av projekten framöver. Ni andra.. som helt enkelt skiter i det.. får väl blunda eller läsa Hemmets veckotidning??!

Fick just precis en bild från brorsan.. duktig du börja bli=) Fast en skönhet blir ju alltid bra på bild.. å hon ä ju lik mig=)
För att göra lite smygreklam så finns det mer bilder på hans hemsida www.storfot.net

Idag har vi varit i stugan å myst. Har längtat dit länge men det har ju vare så kallt. Per åkte före och eldade lite så det skulle bli mänskligt att va inne å fika. Fick med mig Moa å pappa min var visst redan där när vi kom dit. Alva var tokglad över att få komma dit vilket hon tjatat om hela senhösten/vintern. Alva fick åka lite snålskjuts av Titus så hon var mer än nöjd när hon somnade på vägen hem. Skulle kunna berätta så mycket mer men jag är väl tyst.. eller hur Moa=)
Per var nog rätt nöjd också efter att ha fått eldat i vedspisen och skottat ute på altanen.. så att sommaren ska komma snabbare??!=)

På vägen hem från dagishämtning å mitt i min rast så fann jag en tokfin älgko utanför postlådan. Jag slängde in Alva i hallen å skrek "- ta emoooot"!! Fick tag i kameran å kastade mig halvt smygande ut på den osmygvänliga snön. Snyggingen hade försvunnit till pappas planhalva (han är ju våran granne med sina 2 hus) Där stod hon med sin nästan fullvuxna kalv å mumsa vinteräpplen.

För dåligt påläst på kameran fick jag aldrig nå bra bilder. Gissar mig fram till att slutartiden var för lång eller nått??! Jag har inte tage mig tid till att förstå mig på alla inställningar än och sen ville den inte helt plötsligt ta en enda bild!!! Sjukt irriterande när man till slut står där ca 4 m ifrån och världens chans till unika bilder. Hon var smart nog att ställa sig bakom trädet också så man knappt ser nått av henne. *morr* När jag provat å grejat i -15 kyla utan resultat gav jag upp. Mamma älg brydde sig inte om mig trots att hon visste att jag stog där och spana. Sen frös jag för mycket och ville träffa min 2-benta familj lite innan rasten va slut. Dagen var räddad och mitt 15 timmars arbetspass kändes inte lika drygt längre=)

Bortse från de dåliga bilderna och föreställ er den vackra varelsens egentligen utseende=)

Projekten fortsätter.. fast inte i den takt jag skulle vilja. Har egentligen 2 beställningar som ligger å väntar men jag tror att den förra beställningen tog inspirationen och lämnade kvar prestationsångesten. Erat fel Fredrik & Celle=Þ

Detta tyg med fyrkanter hittade jag på Ohlssons tyger rea-avdelning i Umeå strax innan jul. Kanske inte så superfint men lika mysigt som flanell.. det kanske är flanell? Hur som helst så köpte jag en hög på lösvikt utan några direkta mål eller avsikter. Kanske en kropps-strumpa till mig själv att mysa i???!=) Hemma hittade jag iaf en ny snorgrön fleecefilt som fick bli ihopsydd med mys-flanell-tyget. Jag orkte som vanligt inte klippa bort fransarna från fleecen så den kan väl knodd´n fippla på med om det skulle falla h*n i smaken. Av spillbiten så sydde jag en snuttefilt till Forsmans minsta ligist=) Nu behöver jag nått nytt att göra.. rensa garderober är inte så lockande.