Vera

Har inte satt mig in så mycket i gårdagens och dagens Aftonbladet. Det känns alldeles för otäckt och nära för att jag inte ska få ännu mera tankar i luvan. Vi har Alva på världens bästa dagis men 100 m därifrån finns ett psykboende. Man tänker på det som hände på ett dagis i Arvika för 5 år sen. Så sent som i höstas hade vi ett möte med en ansvarig för psykboendets verksamhet och hon såg inga anledningar till att vara orolig. Känns som att hon inte kunnat säga något för att lindra min (de andras föräldrars) rädsla. Men vad kan man göra egentligen? Det har inte hänt nått större allvarligt som gjort att dagis varit i fara. Det har varit lite stökigt och "fel sorts personer" har cirkulerat i området. Men det kan ju lika gärna hända ett annat dagis på andra sidan stan.. bara det att vårat dagis känns för kusligt nära ett psykboende. Jag kommer aldrig kunna känna mig 100% säker på att hon är i tryggt förvar om dagarna.

Behövde verkligen inte den här påminnelsen nu..